KORPSKRIFTEN

...
Meny

djur.

Berättare: Otto Larsson (f. 1949)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Det var en gubbe härifrån som trollade bort vargarna. Man talade om det. Vargarna blev jämt borta en viss tid. Se'n kom de inte tillbaka. Den gubben sade att de skulle kom- ma tillbaka efter en viss tid. Men hur många år det skulle dröja, mins jag inte. Men det var i mors tid som de blev borttrollade. Vargen kom nol ifrån å nolåt blev han föst. Lap- pen kunde gärna ha honom. "Skräa" var inte annat än "mark" /mask/. Jag har sett henne två gånger, en gång på Bac- kemoarna. Det var en lång, grå remsa. Ytan var grå. Jag trodde det var ett band, så jag strök med foten på henne, så att hon gick isär, men när jag kom å gick tillbaka, så / hade hon skött sig ihop igen. Om en fick henna att rinna över ett band el. dyl. så skul- le en få ett riktigt långt liv. Folk likte inte skatan. Skam hade henne att köra hö med. Hon var borta en tid, då blev hon så ruggig i fjädrarna. Kornknarren kallades för "virgnôcken". Kattugglan spådde lite, så höll de före att ekurren gjorde också, om han kom å skutta- de bort efter väggarna. "Lekatten" tog en köttet av å gav en ko eller häst om de hade blivit stuckna av orm.

Socken Silbodals
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: djur.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //