Transkriberad uppteckning

Benämning på vagns- och kärröverreden (häcker) som användes vid inkörning av hö och säd: häck, vagnshäck, kärrhäck - plur. häcker - Vid sand- och gödselkörning: "Skrôv, dyngkârrskrôv". Överredets olika delar: framsija å baksija, framstöc- ke, bakstöcke, tvârträ, "bôtten", "vagnsbôtten" "kär- rebôtten". Stången som som man binder fram- och bakvagn: "tistelstång, vagnsstång". Det trä vari hjulaxeln är infälld: Oke. Den del i bakre axelträt som som vagnsstången genomlöper: "tistelhôle" "vagnsstångshôle", "hôle te vagns- stånga." Den sprint som sitter utanför hjulet och hindrar detta att falla av: "hjulnål." / Namn på de olika delarna av ett vagnshjul: Jär- net runt hjulen: "Skoning". För länge sedan var in- te "skoningen" hel utan i "lôtter". Träet som sit- ter innanför "skoningen" kallas "hjullotter". "Hjul- köbben" - den som "hjulbössa" sitter i. "Hjul- pinner" - ekrarna som sammanbinder "hjulkôbben" med "lottera". En "löt" flera "lôtter". Ytterdelen av "kôbben" kallas "hjulnav." "Nav", pl. "nava". Draganordningarna för vagn: "Skäcker, vagns- skäcker" el. "vagnsgaffel". "Skåk", plur. "skäc- ker". Samma benämning på draganordning till kärra. Alltså "skåk", "tjärreskåk"; plur. "skäcker" "tjârreskäcker". Släde: sing. "skåk, släskåk"; plur. släskäcker". Vagn i flertal: "vanger", best. form plur. "vangra". Släden och drögen. Benämning på de tvärträn som sammanbinda de båda medarna: "bank, släbank"; plur "ban- ker". Benämning på medarnas uppåt svängda delar: / hôve, mehôve, nos". Benämning på de stöd och klossar som samman- binda mede och tvärträ: "bank, klôss". Benämning på tvärträet mellan medarnas uppåt- svängda delar: "dragträ" Benämning på de överreden som kunna användas på en släde el. en kälke: "Skömme", "ryss" ex. "kolryss", "rysseskömme". Benämning på de stakar som utgöra stöd för las- set på vagn: "vagnsstak". Släde: "Slästak." Benämning på den spjäla som går från medens nos till det främsta tvärträet: "rem".