Transkriberad uppteckning

Den sista skåren som skars på en åker kalla- des för "gråtareskåra". Hon kalla- des så för att hon föll ned på backen. Det var svårare att att ta upp henne. När en hade skurit den, så var det att "jage harn tur åkern". En sprang å skrek som om en skulle jaga något. När en hade skördat in, så fick en "skårgillar". Det skulle vara färsk kaka, färskt smör å färsk sandost. Husmora klena en hel kaka med smör å sandost. En fick var sin sådan kaka, å så fick en hushålla med den som en ville. På kvällen fick en "löktegröt". Den kokades av mjöl av bästa råg. Under de första nekerna lades en ost och en flaska / brännvin. Det skulle de ha som tröskade. - Vid slu- tet kappades man att skära. Det var för att en skul- le komma fort till slutet. En brukade ju "puste ut" på åkern, men det vet jag inte att det var för annat än att en skulle få vila. Med sista neken eller lasset vet jag ingenting. Jag vet inte att man lämnade några strå med flit. Om en fick fatt på dubbelax, så skulle en få god skörd nästa år. Rivan hade en den fabeln om att en inte skulle bära henne eller lägga henne med tindlarna upp. Det skulle vara hädelse mot Gud. Var å en ville bli först med skörden. Om en blev sist med skörden, så blev en sist med allting.