Transkriberad uppteckning

Mor kärnade smör en gång. Det var omöjligt att hon kunde få smör. Då gick hon till en bäck å satte kärnan i bäcken å kärnade. Men då blev det smör. Hon satt i bäcken å kärna de många gånger, å det var allt fler än hon som gjorde så. - Eljest var det bra att ställa kärnan på en en sax eller en kniv. Det vet jag att mor gjorde också. Om hon hade tre saltkorn i kärnan så skar grädden sig. Vid brygd begagnades en "jästkôbb" av al. Det var jäst på den från den ena gången till den andra. Det skulle inte gå bra att få riktig dricka om en inte hade en gammal "jästkôbb" å lägga i. För den begagnades år efter år. Främmande fick inte komma å ta i ljusen, när / de stöptes, för då skulle de spricka. Om det var något slags drag, när de stöptes så skulle de komma att ryka å lysa dåligt. Om det kom främmande in, när en kokade korv, så sprack korven. Vi fick inte sitta i spi- sen, när man kokade korv. Mor påstod att korvar- na sprack, om vi satt där. Om en kom in på ett ställe där de höll på att sätta upp väv, så skulle en ta ett stort steg, för då fick de snart sätta upp väv igen. Så tog en långa steg för att väven skulle bli lång. Ingen främmande fick komma in, när de fällde väven.