Transkriberad uppteckning

Det var så bestämt att den ene skulle få en lätt död å att en annan skulle få en svår död. Å den ene skulle dö på det viset å en annan på ett annat vis. Om det var utsta- kat för en att en skulle slå ihjäl sig så fick det gå på det viset. När en hade burit ut den döde så skulle en välta omkull långstolen, så kom inte den döde igen. Om en strök honom över ansiktet, så var det inte farligt att en blev rädd eller att en fick se honom gå igen. Den döde skulle svepas i tjocka yllestrumpor. Ett gammalt rent linne fick duga att ta på hon- nom, om det inte fanns annat. Allt som blev kvar, när svepen var sydd, skulle tullas ihop / å läggas i kistan. Nålen som de hade sytt med lades också dit. Det stacks inunder den döde Sängkläderna, som den döde legat i, tvättades. Om det inte var något värde i dem, så brändes de upp. Halmen, som den döde legat på, brän- des upp. En ville inte ha sådant där liggan- de. Kvinnfolken var så mörkrädda. Graven fylldes igen av de som var med i liktå- get. Det mins jag väl. Men så fick socknen dödgrävare, å då fick han sköta om det. "Varn" var det somliga som var ute för. Det var så att de kom med tecken före innan de kom rik- tigt. Det knäppte i dörrlåset, gick i fönstren el. en kunde höra att någon kom körande till tram- pen. En liten stund efter så kom den som skul- le komma. Det en hade hört förut var inte an- nat än en villa.