Transkriberad uppteckning

I. Det stod en hund på Blankenberg å skällde uti havet. Jag har, du har vad hunden hette. Vad hette hunden? (Hunden hette vad). II. Jä ska tale om e gåte, ho ä hög som e såte å bre' som e dörr. Ha du hört'a för? III. Åtta fötter å fyra hälar, tre liv å två själar två fetter å en stor kuk. (Två flickor som satt på en häst å red). / IV. Lapp om lapp satt på en lapp hårkula lonka under. (Hästen och sadeln). V. Bon' går å leter efter det han inte vil ha. (Hål i gärdesgården). VI. Tulta rulta låg på taket, lulta rulta for ner. Tulta rulta slog sig sönder. Ingen man i detta land tulta rulta böte kan. (Ägget). VII. Ho går natt å dag å aldrig kommer till dör- ren. (Klockan). VIII. Nio ungar, tio tungor i ett hôve, sjungande under jord, under sol överst ôppe i en talltopp. (Det var en fågel som hade byggt bo i en talltopp, så hade han nio ungar i det boet. / Han hade byggt boet i ett hästhuvud. Över hästhuvudet låg det en grästorva). IX. Det är tre personer som aldrig kom eller kommer in i himmelriket. Vilka är dessa? (Den första var Lots hustru, den andra var pin- torpafrun och sist alla krögarkäringar.) X. Jag vet en ting långt mindre än en fluga. Det bor ej uti hus, men dock i denna stuga. Det finns i dans, men ej i lek, det finns i mat men ej i stek och dock i denna stuga. (a.). XI. Vet du vad det är för en ting som går kring stugan min å säger tjeck-tjack? (Kärrhjulet). / XII. Jag till växten liten är, mig ingen afta klär, men då jag börjar rådna, så kommer jag i vånda, ty jag kläds naken av å läggs emellan benen, å är ibland så hård som själva stenen, å brakande (?) fast sprucken då man mitt gods i hålet sticker. (Hasselnöten). XIII. På magen har det sitt strek, mellan benen sin lek, i djupaste hålet är bästa förtjänsten. (Smörkärnan). Full ett hus med kött och blod, om natten står å gapar. (Skor). XIV. Lappa på lapp å ingen söm (Kålhuvudet). / XV. Lite som e lus, brunt som e mus, grönt som på ängen, blått som en duva, det kläder kungens hus. (Linet). XVI. När ho får't i säj så stecker dä å poschler å gör gôtt i kroppen. (Ölet).