Transkriberad uppteckning

Käringar kunde sitta hemma å dra i ett strumpeband, å då kom andras mjölk till dem. Men det var här borta i Finnskogarna de kunde så mycket. - finnarna var farliga att kunna trolla. Mattes i Glavsnäs var finne å han var rent stygg att kunna trolla. Om det var något särskilt en ville ha reda på, så var det allt att vända sig till finnarna, för det var inga andra som kunde så bra som de. Å vi hade mycket med finnar här öst på skogar- na. - Om en tog jord å ben från kyrko- gården å lade runt stugan eller husen, så skulle ingen ha makt att trolla över det. Så skulle en klara sig om en klappade sig i röva åt trollkarlen eller om en spottade / tre gånger i Jesu namn. D.v.s. att man skul- le nämna Jesu namn med samma man spot- tade. Det var käringar som gick ut på andras ägor om midsommarnatten å drog bort daggen med lakan, så plockade de blommor, å då tog de bort turen till mjölk å smör för den som de tagit daggen och blommorna från. Så skulle en se in genom nyckehålet i kyrkdörren på långfredagen, så tog en mjölken från grannarna. Då skulle en tänka på den grannen som en villa ta ifrån. "Väronge", "väryring". Det var inte annat farligt i dem än att en skulle akta sig å komma in i dem. De hade sjukdom med sig. Det var detsamma om kvällen på hösten, om det kom varm luft å en fick känna det, så skulle en hålla andedräk- ten å inte hålla munnen uppe. Det var sjukdom å ont i den varma luften. Mor min å flera till gick åt en bäck med kär- nan å kärnade, för att det skulle bli mycket / smör och för att det skulle gå fort att få smör. Jag mins det sedan jag var liten. När jag blev äld- re så slutade allt mor med detta. Käringar på finnskogarna satt å drog i strum- peband, å då fick de mjölk som om de hade mjölkat en ko. När påskkäringen reste upp genom skorstenen, så sade hon "här upp går färden till Blåkullahärden å här ned skall jag efter mångmilafärden."