KORPSKRIFTEN

...
Meny

djävulen.

Berättare: Anders Olsson (f. 1844)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Djävulen gick omkring synlig ibland. Men om en var rädd av sig, så fick en inte se honom. För det var så att de som inte tålde å få se något stygt, fick inte se något. Men själv har jag inte va- rit rädd i min tid, men jag har inte råka att få se honom ändå. Det var särskilda som han hang efter å ville åt, sådana som hölls med att göra ont. Han följde dem. Det var en som kom till Mattes i Glavsnäs en kväll. Men han kom inte in för det låg en stor hund utanför dörren. Mattes fick se att karlen stod å inte kunde komma in. Då öpp- nade han dörren å kastade ut ett eldkol å sa: "Här har du - å still dej." Då blev hunden borta med en gång. Men di sa allt också att det var den onde som sprang som "puke" å var i skepnad / av allt sådant ont. Han kunde ju klä sig till ängel, om han ville, för att han skulle kunna narra folk med sig. Det var en gammal saga att han tog "pintorpafrua" valles det nu var med det. Så var det en präst här som hette Lindbäck. Den var han ju å häm- tade. Så hade han narrat Lindbäck att ha gift i nattvardsvinet, så att han tog livet av flera fattighjon. Så var han i håll med många. En brukade att kalla honom för "överhôspen."

Socken Silbodals
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: djävulen.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //