Transkriberad uppteckning

Det ligger en sten i Källdalen. Det stod en gång en jätte på fjällen å kastade den. Han skul- le kasta på kyrkklockan. Så finns det en stor sten vid Årjäng. Den kastade jätten, så att han blev liggande där. Det fanns jättar på båda fjäl- len här, men när de inte orkade höra kyrk- klockorna längre, så måtte de flytta. Somliga jättar var bra å bjöd i kalas. Det var en gubbe som var ute sent en julafton å högg töre. Han hade råkt en jätte. "Bergjätten" bad honom med sig in. Å det var så grant inne hos honom. Å e vacker dotter hade han när sig. Han fick rysligt med fägnad. Jätten kom med en stor ölstånka å ville att han skulle dricka, men ölstånkan var så stor å tung, / så han orkade inte med henne. Men då höll hon i henne medan han drack. - Men somliga jättar var elaka och onda. Jätten var förskräckligt stark, så det var ingen vanlig människa som orkade med honom. Så var han glup att äta. Han kunde äta upp en stor oxe i ett mål. Så fick en sitta å höra på de gam- le, när de talade om. Åskan var "bergjätten" rädd för. Den kallade han för "trômslagern". Det mins jag mor talade om.