KORPSKRIFTEN

...
Meny

Odensjakt.

Berättare: Anders Olsson (f. 1844)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

"Den falie jakta" har jag själv varit med och hört ett par gånger. Det hördes ut som hon skulle fara från norr till söder. Hon höll sig efter fjäl- let. Min kamrat blev rädd. Han hade hört talas om denna jakten, men han hade inte hört henne förr. Och det var inte ofta som folk fick hö- ra henne. Det var i luften. Hundarna skällde, å det var flera stycken. Så small det rätt som det var. Men varken jag eller kamraten kun- de se ett tecken till den. Vi bara hörde detta. Men det var som de gamle hade sagt. Om en fick höra "den falie jakta" så skulle en ställa sig still å inte röra sig ur fläcken tills hon var borta. För en kan veta att det var farligt att komma ihop med den. Å den gick fort som när "fôggern / flyger. Denne som var ute med den jakten skulle ha gjort en förbrytelse så stor att han hade blivit dömd att fara å jaga jorden runt. Den skulle öda ut allt som inte hade med människor att göra. Jättar å allt tocke skulle han göra över med. När han hade sköte den sista på jorden, så skulle han få fred. Å sen måtte det in- te vara något kvar här, för det hörs aldrig till att han kommer något nu för tiden.

Socken Silbodals
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Odensjakt.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //