KORPSKRIFTEN

...
Meny

Djävulen Undersaga, Arrne nr 363

Berättare: Otto Larsson (f. 1849)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Mor talade om detta när jag var liten, att det var en jänta som ville så gärna gifta sig. Men hon kunde inte gifta sig med någon annan än den som hade eld-rött skägg. Tiden gick å det ville inte komma någon som hon tyckte om. Men så en kväll så kom han - en som hade alldeles eldrött skägg. Han stannade över nat- ten å friade. Å hon tyckte att hon ville ha honom. Så kom de sams å de gifte sig, men hon fick lova att inte hon skulle komma till honom någon torsdag. Då ville han vara för sig själv. Hon fick inte ta reda på vad han gjorde den dagen. Hon visste inte att det var själva "Belsebub" som hon hade fått fatt på. Han hölls länge med henne. Hon var så blid och / präktig. Hon fick allt vad hon ville av honom. Men så tyckte hon att hon ville smyga sig att titta vad han hade för sig den förbjudna dagen. Hon gick å tit- tade. Då höll han på att äta av ett lik å drack ur ett blodspann. Så fick hon se att far hen- nes kom. Han kom fram å frågade henne hur hon likte den hon var gift med. Jag kan inte an- nat säga än att han är bra, svarade hon. Men det alla värsta är, att jag vet inte vad det är för en. Jag såg så styggt. "#äcks dej i mej" sade han å åt upp henne. Då var det den onde.

Socken Silbodals
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Djävulen Undersaga, Arrne nr 363

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //