Transkriberad uppteckning

På förmiddagen skulle de skära hackelse till hästarna, men när klockan var tre var det "afta", då skulle de doppas i grytan. Då kom pappan själv in med halmen och bredde den och sedan åt de. Sedan de hade sjungit och läst fick de unga leka i halmen och de sov i den under julnatten med en kärve under huvudet. På nyårs- och trettondedagsafton togs det in ny halm och på Knut blev den buren ut. Då kunde man inte ha den till annat än till strö under djuren. När jag växte upp hade vi redan julgran och i den hade vi klippt papper med fransar, äpp- len och ljus. Utav halmen gjorde de många "julakonster". En julabock, det var tre toppar / av halm som sattes ihop upptill och så ställde man bocken på golvet och en la´ sig raklång ner med huvudet instucket under bocken. Så skulle han försöka lyfta upp bocken med fötterna. En annan konst de gjorde kalltes spänna spark. Då la´ två karlar sig raklånga på golvet med fötterna mot varandra och så spände de och såg vem som var starkast. Man gjorde också en halmkrona, som stod på en fot, och i den hade man fem ljus. - Styvern på stol var och en julakonst. Då la´ de en stol på golvet så klev en upp och satte sina fötter på "frambenen" på stolen dörnere och hän- derna litet högre upp. Sedan skulle man ta´ en peng med munnen som låg uppe vid sitsen. - Hela julen låg en stor ost på bordet, som man aldrig tog av och på bägge sidor om deg låg en tunn vetekaka. På julafton fick hästarna alltid bröd och fick korna halm annars fick de hö / på. - Om man gick utanför huset skulle man inte titta in genom något fönster för då fick man se den som skulle dö undere året sitta därinne huvud- lös. Hela julnatten brände ljusen ända till ottesången. Man trodde att döda kom hem jul- natten och det var därför man inte släckte.