Transkriberad uppteckning

Anna Brita hette en däka i Värö. En som hette Bäck-A- gust talte vid henne, men hon ville inte bry sej om honom utan tog en som hette Ola i stället. En kväll fick hon se Bäck-Agust komma in och stanna vid dörren. Med ett blev hon så sömnig, så att hon måste lägga sej och fick mara på en gång. En karl mötte ett fruntimmer, som var mara, en natt. Hon sa: "Huu, dä ä langt å kallt te Knarre!"