Transkriberad uppteckning

Namnen på dymmelveckans dagar: "dömelmån- dan, asktisdan, fläskonsdan, skärtorsdan, lång- fredan, påsklördan." På skärtorsdagen skulle en inte befatta sig med egg- järn, sjuk eller sådant som var vasst. Det var mor å far så rädd för. Då gömdes knivar å allt som var vasst. Om sådant brukades den dagen så blev krea- turen sjuka på sommaren. Påskkvällen å påsknatten var farligast, för då var "troll- käringarna" ute. De gjorde mycket ofog då. De gick in i fähusen å klippte fåren på käken el. vänstra ho- gen. Det var för att ta makten från dem. Det var en hustru i Dalen som sydde en skjorta åt pojken sin på långfredag. Pojken kom bort för hen- ne. Flera år därefter hittade de honom död under / en gran. Det var så stor synd att arbeta på lång- fredagen, att hon fick detta till straff. Vet inte att ungdomen gått i bygden å tiggt ägg. Om påskkvällen el. påskafton gjordes ett kors på ladu- gårdsdörren av tjära. Det var en ring med ett kors i. Sådana fanns här på gamla dörrar i mitt minne. [Symbol] - Det var till skydd mot trollkäringar. Påskkvällen laddades bössan med silverkula å så sköt man tvärs genom ladugården med den kulan. Då bru- kades att skjuta upp mot luften. Det hade jag också fått lära att göra. Och så länge jag inte hade bättre förstånd, så gjorde jag det. Om påskkvällen kom "påskgubbar" och "påskkäringar" som var vitklädda. De kastade påskbrev. Det har fortsatt ännu.