Transkriberad uppteckning

Farmor hade varit "sätterkulla" i sin ungdom. Hon talade om att det fanns "tômtevetter" i stugorna som de skulle vara rädda för. Om de utförde ett arbete i kväll- ningen så härmade det efter hela förnatten. Det var många nätter hon inte fick sova, men hon vågade inte säga något. Tände hon ett ljus eller en sticka så blev det tyst för en stund. Men så snart som varmen slock- nat, så började bullret igen. Det kunde vara i spisen, under golvet, på vinden el. utanför stugan. Det ram- lade i hinkar och byttor. Men hon hade inte ont av dem på annat vis. Hon brukade lägga litet ost el. bröd på trappen el. i spisen till fägnad åt dem. Om det blev något med boskapen om natten, så blev hon väckt.