KORPSKRIFTEN

...
Meny

Husdjur

Berättare: Sven Svensson (f. 1880)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

[ När kon skulle ut på bete om våren, å hon släpptes ut första gången, så fick hon "slek". Det skulle vara skrap av dörrtröskeln, aska, salt, mjöl å vatten i den röran. Det skulle de ha för att de skulle vara snälla å komma hem om kvällarna. Vet ingen viss dag, då man började mjölka tre gånger dag- ligen. Det blev fram emot midsommar. Och det var ba- ra de kor som mjölkade bra, som man besvärade sig med. ] När en hade sålt en ko, så tog man en näve med jord i åkern å kastade efter kon, när det bar iväg med henne, för att hon inte skulle längta tillba- ka. För att kon skulle hålla sig stark efter kalvningen å mjölka bra, och för att hon inte skulle bli skämd, / så fick hon mjöl, filspån, salt och kniv i vattnet. Det skulle hon ha på fastande mage efter kalvning- en. Gråaktig färg skulle vara bra, om kreaturen hade. För att inte vargarna skulle ha makt med kreatu- ren, så hörde jag mor talade på, att de gjorde "nö- eld". Då tändes inte eld, utan de gned eld, å så ha- de de fnöske, som det tog eld i: Denna "nödelden" skulle göras en skärtorsdagskväll. När det blivit eld, så skulle en person gå med den varmen runt ladu- gården tre gånger. Då skulle inte vargarna bli vådliga mot kreaturen medan sommaren.

Socken Norra Ny
Landskap Värmland
Härad Älvdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Husdjur

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //