Transkriberad uppteckning

Om någon blev sjuk så skulle det offras för ho- nom. En kunnig person fick gå. Om en fått "fali- het" (värk) i kroppen, så skulle det offras på den plats där en hade fått "faliheta". Då skulle det vara något av varje från den sjuke – av klä- derna, naglarna,håret, spott – i ett knyte. Det- ta knyte skulle kastas över den vänstra axeln. En skulle inte få se åt det håll en kastade. Och när en kastade skulle en säga: "Här får du ditt, ge mig nu det som är mitt tillbaka". Se'n skul- le den offrande gå därifrån alldeles tyst å in- te se sig tillbaka. Inte tala till någon. En skulle inte låtsas om något för någon. Min sys- ter hade fått "faliheta" i ett ben, å då var mor å offrade åt henne på detta viset. / Gulsot skulle en bota sig med, om en tog gul mos- sa på norra sidan kyrkan. Bättre om det fanns sådan på ett kors på kyrkogården. Då skulle en ha den mossan i vatten å koka den, å se'n skul- le kroppen tvättas med vattnet. Då skulle en gni- da med handen motsols. Om en person hade fått "matlea" så skulle en ta "fôlkdynge" å ha i bränn- vin å ge den sjuke. "Sôg" (engelska sjukan). Då skulle en "trä för sôg". En skulle träda barnet genom en "självväxtring" tre gånger motsols. Den som höll barnet å träde skul- le säga: "Jag trär mot sôg". Den som höll ring- en (för det var en kvist hopväxt till en ring) frå- gade: "Vad trär du för?" Om en havande kvinna stod å såg på när man slak- tade, så kunde barnet få fallansjuke. Den skul- le offras bort. Om den sjuke fick anfall en tors- dagskväll, så skulle en passa på å ta av kläd- erna på den sjuke å kasta i elden. Bölder å tandvärk å varter tog en bort med att / ta en vass pinne å peta på det onda, så att en fick var å blod på pinnen, så skulle en gå å sticka den pinnen under en jordfast sten el. också in i ett träd. Om en kastade ut avklippt hår så fick en ont i huvudet eller öronen. Detsamma var det om en kas- tade ut avklippta naglar. Det var farligt, för en kun- de inte få igen håret å då kunde en inte bli frisk. "Bältros" skulle en smörja bort med vatten från en nordrinnande bäck. En skulle hämta vatten från bäcken å så skulle kroppen tvättas med detta i tre torsdagskvällar. Fick inte spilla ut av det vatt- net. Innan det användes skulle en gå till en smed- ja med det å blåsa i det med bälgen. När en ha- de tvättat med det tredje torsdagskvällen, skulle en gå å hälla det som var kvar av vattnet i bäc- ken. "Trôllskôtt" hörde jag inte att folk fick ont av att få, men kreaturen fick det. Det var trollfolk som skickade det, om de skulle skulle förgöre ett djur för en / ovän. Om en kunde få fram blod i såret, så blev djuret bra. Det kunde hända att "trôllskôtt" kunde gå rätt genom ladugårdsdörren å rätt på den bästa kon. Det blev som ett runt hål efter det. Det var som en liten boll. Nubb, spik, hår, hornbitar fanns i det. Det kunde träffa till så att folk fick "skabb" på kroppen. Boten för det var att en blandade ihop sva- vel å tjära å tobak eller tobaksspott. Denna rö- ra skulle tagas in. Så smörjdes skabben med salvan. Om en blev biten av en orm skulle en dricka bränn- vin som en lagt ett ormhuvud i. Om en blev "hes i halsen" så skulle en ta vänstra strumpan å binda om halsen. Nere i Ekshärad fanns det en gammal avrättsplats. Jag mins min mormor talade om, att när det blev någon halshuggen där, så var folk fram- me sedan å passade på å få reda på något av den halshuggnes blod. Det skulle vara bra att bota sjukdom med. / Om en ville skicka bölder el annat ont som en ha- de fått på kroppen, så skulle en passa på att gå till en död, innan den flyttats bort från döds- bädden. Bäst strax efter han dött. Då skulle en ta den dödes hand å stryka över det onda å be så snällt att den döde skulle ta det med sig. När den dödes kropp ruttnade, så blev man av med det onda. – Offer: se ovan. Att den som var född med tänder kunde mer än an- dra, det hörde jag sägas. Han skulle kunna trolla.