KORPSKRIFTEN

...
Meny

Läkekonst

Berättare: A. Erikson (f. 1849)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

"Gulsot" förekom allt. Det var fruntimmer som ha- de ont av det, om de inte fick sig karl. På samma sätt brukade en säga om jänter som fick bleksot. Det fattades dem karlfolk. "Bota" mot gulsot var, att de skulle förtära något av sin egen avföring. Gul mossa som växte på gamla väggar var också bra. Den kokades å åts. "Matlea" var mest allmän på sommaren. Kvinn- folk, som var med onge, fick matlea. Eljest kun- de det ju hända både karlar å fruntimmer. Bot mot detta onda var, att en skulle äta något som smakade riktigt ont, så att en fick spy. Annars brukade det få gå till dess en blev riktigt mat- frisk igen. "Engelska sjuken" var inte farligt för andra än / små barn. "Di hade fått sôg." Det kom ur vatt- net eller ur jorden. Det påstod di att jag hade, när jag var liten. Då tog de mig med till en backe å stack mig under en torva tre gånger, å se'n blev jag bra. Annars fanns det ett kvinnfolk här uppe i Dalby som de var till med ungarna, för hon kunde bota. Men hon plockade växter å kokade ihop till en smörja, som kroppen skulle smörjas med. Bölder var en farligt mycket besatt med förr i värl- den. Det var så vanligt att, om en fick böld så tog en en pinne å perka på bölden med, sedan stack en den i ett hål i ett träd. Så var det meningen att den skulle gå bort. Om en fick tandvärk, så tog en en sticka å perkade i tanden med, så att en fick blod på den. Så kastades stickan i elden. "Skôtt" kom från luften. Det mins jag ingen bot för. Ormbett fanns det de som kunde läsa bort. "Du svarte Korp" mins jag att de sade, när de läste, / men jag mins inte mer. Om en blev biten av en orm, så växte det upp som en orm vid såret. Den ormen blev blåsvart till färgen. Vi fick så många varningar för att vi inte skulle läg- ga oss på backen å somna. Om en gjorde det så kun- de en orm krypa i magen. Annat vet jag inte om detta. Om en försökte att härma en hare, så blev en hes. Om en var hes, så skulle en driva bort det med att ta ylle om halsen, när en gick å lade sig på kvällen. Om en högg sig eller skar sig, så brändes såret med ett eldkol. Se'n bands spindelväv över såret, för då skulle det gro fort.

Socken Norra Ny
Landskap Värmland
Härad Älvdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Läkekonst

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR