Transkriberad uppteckning

Min gamle far var mycket i skogen å jagade på sin tid. Han påstod, att det var så mycket som var kon- stigt i skogen. Han hade kommit utför så mycket, som han kunde sitta å tala om för oss. En gång så hade han varit ute på ett riktigt äventyr. Han skulle bort å passa orrarna på en myr här väståt finnsko- garna. Som han låg å väntade, så fick han höra hundar, som skällde. Det var två, tre stycken. De hördes långt bort först, men så kom de så fort närmare. Han förstod, att det inte var som det skul- le vara, för det gick för fort. De strök alldeles tätt förbi honom. Det var så fin skall, så han hade inte hört maken till hundar att skälla fint. Och det gick som när fågeln flyger. Strax de ha- de kommit förbi honom, så fick han höra att / det small ett skott å se'n small det två skott till alldeles inpå vartannat. Han tyckte att det var kon- stigt detta, å kunde inte ligga still å vänta på orrar- na utan tog en sväng bortåt det håll där det small. Då satt det en gubbe på en bergknall, som var alldeles eld röd. Han hade långt rött hår å skägg. Far brydde sig inte om att gå längre, för han trodde att det var själve den onde som var ute på jakt. Far fick inte något byte den dagen. Men det undrade han på så många gånger, vad det kunde vara för konstig jakt.