Transkriberad uppteckning

"Tömter" fanns det här i Månäs. Det var "smått folk". De kunde göra sig osynliga så fort de vil- le. Min far var på logen en kväll å skulle kas- ta säd. Då var det som om en brädlapp skulle kom- ma från ladan å fara ut genom dörren. När han kom att titta efter, så satt det en liten grå gub- be på en stock mellan ladan och logen. Då blev inte far på logen längre utan gick ut å stäng- de dörren sakta. Han ville inte hålla på längre, för han var rädd för att tomten skulle kasta ut säden om natten. Säden låg allt kvar som den skulle på morgonen, men skoveln å det han satt på låg utanför väggen. Se'n var det inte värt att han hade skoveln el. stolen på lo- gen, för det fick aldrig vara i fred. Så mins / jag de gamle här. De ville aldrig att en skulle stö- ka något särskilt om kvällarna. I all synner- het så fick en inte hugga ved eller slå med något. Inte fick en tala om skrömt, när det blev kväll. – Det var allt riktigt väl beställt för den som hade en tomte i huset. Då blev det in- te något som fattades. Men det blev ju så att di beskylde tomten för att han stal för andra. Det blev så drygt, där han hörde hem- ma, men grannarna fick släppa till det. Men nu var det nog inte tomten som stal alla gånger utan det var nog folk som stal för varandra. Det tror jag.