Transkriberad uppteckning

En soldat här nere i gården, som var ute för "skogsråa", fick ett besök av ett så grant fruntimmer, som var så fin så han hade inte sett maken. Å hon sjöng så vackert, så han var alldeles över sig given. Hon kom till honom tre gånger. Å alla gångerna sjöng hon. Men då var det nå- gon som avrådde honom, att han skulle ta sig i akt å in- te komma i klamerna på själva "skogsråa". Hade hon fått hållt på med honom, så hade han varit fast för henne. "Skogsråa" väckte min far, när han låg i skogen å kolade. När det tog eld i milan, så var hon framme å varskodde. Men han hade aldrig något ont av henne. Så var det flera kolare som hade nytta av henne i skogen. Men om de högg ved om kvällarna så fick hon ingen ro utan hon bullrade å högg i skogen medan natten. Farfar hade sett henne. / Det var som en hare som hoppade framför honom i skogen. Haren ville inte ur vägen, men farfar som inte var rädd av sig, svor att fan måtte ta en sådan hare. Men haren blev borta, men det blev en blåst så farfar trodde inte att han skulle komma ur skogen med livet. Jag var i skogen å kvistade löv. Om natten låg jag i öppna skogen. Då hörde jag ett fruntimmer som sjöng. Det kom alldeles intill mig. Jag hörde inte annat än sången. Det var "skogsråa". "Utalans böna" (bönder från södra Värmland o. a.) kom uppåt här med haverlass å skulle sälja. När de kom på "Ulvhea" så fick de se en gruvligt fin herrgård. Vid den herrgården fick de sälja all havern å fick bra betalt. Sedan nattlåg de i Torp. Folket där förstod att det var "skogsråa" som hade köpt ha- vern av dem.