Transkriberad uppteckning

Det var ett fartyg, som var så stort, att när det skulle vända i Kattegatt, så slog det ned skorstenarna på Jutland! Masterna var så hö- ga, att när en pojk gick upp, när han var liten, så blev han en åttiårig gubbe, innan han kom ner. En gång skulle Tummeliten följas av någonstans, men han lade ut kännemär- ken, så han hittade hem igen. Så gick de med ho- nom en gång till, och då lade han ut skorp- smulor, men de åt fåglarna upp, och så blev han borta. Han kom till en människoätare, men han var inte rädd. Där låg någon, som ha- / de medalj på sig, men Tummeliten satte me- daljen på sig och så blev den andre upp- äten i stället. Sedan tog han människoätarens sjumilastövlar, och så kom han hem igen. Då blev han uppäten av en ko. "Jag är i den röa koa", ropade Tummeliten, och så slak- tade de den, men då fanns inte han där. "Då är jag i den svarta", sa han, och så slak- tade de den med. Det var en, som skrev kontrakt med skam, att han skulle få en rågad kappe guld av skam, och så skulle skam få hans själ i stället. Det villkoret var skam nöjd med, och så strök den andre bara av kappen och lämnade guldet tillbaka.