En bonde från Bokenäs hade vid flera tillfällen mött en kvinna på vägen, som varje gång hon gick förbi honom yttrat "Sju spikar i mitt huvud!" Han trodde han såg syner, då han visste att kvinnan, en bondhustru, varit död i flera månader. Hon hade som änka ägt en större gård, som hen- nes sju söner hjälpte henne att bruka. Då synen emeller- tid gång på gång återkom, beslöt bonden att tala med prästen. Prästen rådde bonden att nästa gång han mötte kvinnan så skulle han fråga henne vad hon ville, ty nu förstod prästen att det var kvinnans ande som ej kun- de få frid. Bonden gjorde så, men kvinnan blott svarade "Sju spikar i mitt huvud." Nu beslöt prästen och bon- den att man skulle vända sig till länsman, då man förstod att allt ej stod rätt till. Liket grävdes upp och i / kvinnans huvud fann man sju spikar inslagna. Söner- na blevo nu häktade och de erkände att det varit de, som tagit död på modern för att fortare komma över gården. De hade slagit varsin spik i moderns huvud för att alla bli lika skyldiga och därför ej behöva fruk- ta att någon av dem skulle förråda den andra. När brottet väl var uppdagat visade sig kvinnan ej mer. Händelsen skulle ha ägt rum i mitten av 1800-talet.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
