Transkriberad uppteckning

I Säter fanns det 'tôsser' (tomtar). De var små, små, så de kunde inte vara mer än högst en aln långa. De kunde träf- fas i stora hopar, så det kunde allt vara mer än en 'tôsse' i varje gård. De skulle vara brunfärgade. När far gick hem en gång, så gick det en sådan före honom i vägen. Han var så säker på det, som att han levde. En gubbe kom å skul- le gå in i stugan sin en julkväll, å då kom det en hel hop 'tôsser' å tog ihop å dansade omkring honom. En annan gubbe var å kastade ned hö ur rännet till kreaturen. Hur han arbetade, så fick han inte fram något vidare med hö. Det hade aldrig suttit så hårt förr. Då svor han till å tyckte, det var tusan att han skulle behöva att rycka på det viset, men då small det med en gång. 'Tôssen' kom fram å gav honom en örfil. Sedan gick al- drig gubben ensam till 'fjuse' på kvällen. / Det var då som 'tôssene' flyttade från Rämjängssätra till Djurskogssätra. Det fanns så mycket 'tôsser' förr i tiden. De ville gärna hålla sig på sätrarna. Å det första en skulle göra när en kom till sätern, var att tända upp en eld, annars fick varken människor eller djur fred om nätterna. När de kom i skock, så hade de roligt. Det var en fiskare, som ha- de sett dem, när de dansade å hoppade.