Transkriberad uppteckning

I folktron i västvärmland är det många sägner om att den och den sjön ”skall kallar/ha en person” vart sjunde år. Innan någon omkommer i sjön, visar sig eller höres någott varsel kort förut. Såsom rop om natten, av någon som ligger i sjön eller någon ser ”mitt på högsta dagen en man som går på öppna vattnet ute på sjön, och plötsligt” blir borta. Oden Nilsson har i dessa dagar berättat att i Skillingmark finnes en sjö ”Asksjön” som regelbundet vart sjunde år kallar lik. Då höres rop från sjön om om natten förut. ”Mannen som skall komma, har inte ännu kommit.” Det är troligen nu sju år sedan / en man gick ner sig i Asksjön nedanför Sunds- hagforsen. I år har redan en gammal man drunknat i samma sjö i Hångstsviken, då han i mörkret gav sig ut på bara halvtums tjock is. Varsel säges föregå dem som äro bestämda för att omkomma genom drunkning. Så har gamla i Köla sagt att Köla elven med vissa mellanrum ”kallade på lik,” två personer voro för många år sedan sysselsatta med att frakta gödsel på en flotte över elven, en gammal man stod och såg när när de gingo ut på flotten: då den ene steg ner på flotten märktes knappast att den sjönk något, men när den andra personen steg på, -fastän denne var liten och mager- höll flotten på att sjunka under vattnet, ett par dagar derefter var sam- ma person sysselsatt med att frakta grönfoder över elven, när han var blott ett steg från landet, / välte flotten och mannen föll i elven och drunknade. ”Se Kjölaelven som tagit så många skulle ha ett liv igen”, sade berättaren. För omkr 100 år sedan var det många i grannsoknarna som gick till ”Kloke Knut” på Östfold i Norge för att rådfråga honom om en mängd saker, synnerligest bot för sjukdomar ”Vis Knut” som han benämnes på Norskan viste allt, om dem som kommo för att få råd av honom, hur husen voro, ock stod vid deras hem, hur långt källan var från stugan och åt vilket väderstreck husens längd gick. En flicka i Bålstad försvatt utan att de kunde finne henne, de ”sokne” (dragade) i elven utan resultat. De sände en man till Knut att fråga honom ”Kölelva ha tage henne, sög der den er bredest (svart svartvika) soa vil de finne piken.” De gjorde så och fann hennes kropp där.