KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påsk

Berättare: Stina Andersdotter, Änka, Nolgården. (f. 1850)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

På 'klockonsdan' i dymmelveckan skulle spinnrocken ställas bort, för om en spann lin, ull eller annat då, så spann en tåg (rep) åt påsk- käringarna. Skärtorsdagen fick en inte hugga ved eller tälja för sådana 'kaser' fördärvade kreaturen i benen. Långfredagen skulle en passa sig att gå upp i otta. Låg en länge fick en pesk. Då hämtades en 'nôppetors- buske' (törnbuske) å den som inte hade hunnit upp i tid, blev piskad med den. Det var i mors tid. De skulle känna hur det var att bli slagen med taggar. Långfredagen var en stor högtidsdag förr i världen. Då gick de svartklädda till kyrkan. Dagen firades i stillhet å ro. Gick inte till grannstugor den dagen, för en ville inte störa varandra. Påsklördagen var som en annan lördag. Fram efter / middagen började de skjuta 'påskskôtt'. På kvällen eldade de på bergen för att 'elle bort' påskkärngra. På middagen gjordes ett kors med tjära på ladu- gårdsdörren. På kvällen var det så brått att 'rän- ne' i stugorna med påskbrev. Gick inte in med dem utan kastade dem i gången eller hängde dem på låset. Mor sa' att solen dansade när hon gick upp på påskmorgonen.

Socken Järnskogs
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR