Transkriberad uppteckning

Tidigt på morgonen annandag jul fick en besök av sång- are, som hade ljusa stjärnan med. Det kunde vara sex å sju karlar i en skock. De gick omkring i stugorna å sjöng "Staffansvisan" ända till dess det blev dager, å då kunde en hitta på dem både här å där, för de ha- de supit sig fulla, så att de blev liggande. I de mindre bemedlade hemmen hade de mycket brännvin till julen. Å dessa som gick å "sang för dörr" blev trakterade med både mat å brännvin. Detta bruket höll på tills en jul, som de hade gått fram till Sjövik och sjungit. Då kom spektoren ut å var ond å frågade om de inte ha- de mat utan behövde gå i stugorna å tigga. Efter den julen var det ingen som gick ut å sjöng. För det var inte för annat än brännvin å mat de sjöng. "Julkalasen" å "julbalarna" började annandag jul. / Sedan höll kalasen på ända till tjugne. Till julbalar- na tiggde de ihop det de skulle ha i gårdarna. "Jul- kalas" höll var och en och bjöd grannar och vänner till sig. Från juldagen till Tjugondag Knut fick drängar och pi- gor god mat, men sedan blev maten sämre och magra- re. Tjugondag Knut körde jula ut.