Transkriberad uppteckning
"Nötslaktet" förekom vid den tid på året, då kreaturen sattes på bås. Det brukade ju bli så där i oktober må- nad. Vid samma tid eller något före slaktades fåren. Svin slaktades längre fram till jul. Jag tror visst att de helst slaktade på torsdag. Men om det var någon särskild tro på det kan jag inte minnas. Julgrisen slaktades vid lussetiden eller några dagar före lusse. För en del ville ju smaka på den redan på lussemorgonen. Varför de slaktade tidigt på morgonen var därför att de skulle ha det undangjort före dagen, så att de kom till att få göra något annat då. Så var det en gammal sed att de skulle "slakte i otte". När de skulle slakta svin gick de upp strax efter midnatt å satte på "skåll- vattnet" som de nu skulle skålla grisen. Det var myc- ket brukligt att de flådde svinen vid den tiden. / Så ville de inte slakta annat än vid nymåne för att fläsket skulle bli drygt. Fläsket av det svin som slaktades i nedan kröp i hop i grytan eller pannan, så det blev rakt ingenting kvar av det. Inte för att de bad en främmande som kom till slaktplat- sen, att han skulle avlägsna sig, men en tyckte rakt inte om att någon kom medan en höll på med slakt. Det var alltid något som "amplade" sig och blev avigt då. Bäst var det om du fick vara ensam och det fick en allt, för det mesta vara, för det var just ingen som vil- le gå åt ett ställe där de visste att slakt förekom. Djuret kunde ju bli skrämt om en främmande kom, å "då stätna blogen i djuret, å stätna blogen", så blev köttet eller fläsket dåligt. Djuret skulle dö så gott som fastande. Det fick nå- got likt ljummet vatten med salt i innan det slak- tades för att det skulle bli bättre att göra ren tarmar- na. På kvällen före slakten fick det ingenting. Bässar gavs brännvin innan de slaktades, för att det inte skulle "smaka bässe" av köttet. Något annat / vet jag inte att de gav dem. Det var alltid någon av husfolket som ledde ut djuret. Så hade den som ledde ut djuret en pinne med sig, som han kastade in i båset. Det var inte många som åt köttet samma dag djuret var slaktat. Fram i mars började de äta kött och fläsk i speke. De brukade ha det märket, att de ville höra kråkan på våren, innan de tog till det.