Transkriberad uppteckning

Förr i världen fick de gå å "finte å slå" över axet i my- rar, skogar och backar, för att de skulle få ihopa litet hö. Det var mest "skrabbslått". Så brukade de börja slåttern omkr. 14 dagar efter midsommar å så var den slut fram ef- ter "persevecka". Men de hade brått, för de ville ha någon dag mellan slåtterns avslutande och skärandet av rågen. Rågen och all slags säd har skurits med lie i min tid. Skära använde de att skära "kasrôgen" med för de kun- de inte komma intill stubbara så väl med lie som med skäran. Det minns jag. Det var inte noga med vem som slog eller skar de sista stråna. Men då tog de harn. Det var bara ett prat de hade, å de menade att det inte fanns något mer att skära det året. När skörden var inbärgad, så hade de ett litet "löktekalas". / En stadig gröt kokades den kvällen å så fick en större "smörhôle" i den än vanligt. På herrgårdarna brukade de allt ha ett riktigt skördekalas, så att både torpare å statare, drängar och pigor var bjudna. Då fick de fäg- nad. Det var både mat och brännvin å så fick de dan- sa till långt fram på natten. Men det har varit en fattig bygd här, så en har inte haft så mycket att ka- lasa med.