Nä jä tjente när prosten Berg på "Kjôler", se hade jä 50 kroner om åre i lön. På förejula bake di ej mångd mä "kake" (bröd) grovt å fint. Pigene å stalldrängen, å alle sju torparne feck hâr sin julhög, Det va tå tre deger som dä bakes, den fineste va "limpedegen". I julhögen va dä två kaker, den "åvare" (övre) va baka tå limpe- degen, den va finare den måvete, mä nô gôtt å krödder i. På den kaka låg dä en tjock ring rundt efter utkanten, inni den ringen låg dä "småbrö tå flejre slag. Om juläftas äftan geck ej pige å dottra te prosten, te torparne mä julehögen. "Ja den tia va dä högtidle om jula da," säger Krestin med en suck. Ett stort brygg "julbrygge" gjordes till varje jul. / Först togs en halv tunna bygg (korn) denna tömdes i ett bryggkar, en stor gryta stod över stockelden så vattnet kokade kraftigt. Å jä å stalldrängen stôg där i tre timmer, en öste vatten på "byggmälta" i karet å en rörde, sena feck dä stå ej vess ti inna di tömde tå öle, sena tappe vi öle på "pôtter" (halv- stopflaskor.) Vi pigene feck en pott hor te jula, dä va se "start" se en vart jemt full tå ett glas. Sena gjorde di "spyseöl" tå den mesken som vart igen nä starkölet va gjort /spyseöl, spisöl). Över hele brygghusgolvet hade vi brett ut halm. En gammal torpare skaffade julgran, och hac- kade grabar (granbar) dagen före julâftan, så det skulle räcka till "trettnehâlja", när det var främ- mande så skulle dä bares två ganger om dagen på köksgolvet "se dä skulle lôkte gôtt om nôen tå främmena kom in i köke. Det hade vôre bruk ända sedan prosten Sven Noreens ti, 1780 att den torpare som skaffa julgranar till prostgården å kyrkan, fick en sup å en halvrulle Tidemans tobak. om julafton.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
