Transkriberad uppteckning

I 'fastevecka' (första veckan i fastan) var det så noga, för då skulle det vara viss mat varje dag. Veckan började med 'köttsöndan' och då skulle det vara kött den dagen till alla målen, så kom 'kôrvemåndan' och då skulle det vara korv och på 'fläsketisdan' fläsk; 'stomponsdan' skulle det vara 'stompar' eller limpa och 'kaketorsdan' kaka och på 'ostefrädan' ost och 'smörlördan' smör. Långfredag fick de, som låg längst, 'långfrädagsstryk'. Då skulle de ha stryk så det kändes och fick det ock- så ibland så det sved. Det skulle vara för att Fräl- saren led den dagen. På påskkvällen fick vi påskägg. Mor kokade ett par åt oss var. Den kvällen eldade de på bergen. Det var att repa ihop en stor rishög på det högsta bärget och tända eld på den. Eller de satte upp en tom tjärtun- na / på en lång stång och tände eld på den. Så sköt de vid eldarna. Somliga roade sig med att skjuta 'kôlsmäller' (la- de ett kol på spatt (?) eller litet vatten och slog en sten på det). Så kom utklädda 'påskkäringar' och 'påskgubbar' och hälsade på vid elden. De voro så bedrövligt us- ligt klädda och sotade i ansiktet. Flickorna hade klätt sig till karlar och och pojkarna till fruntimmer. De ha- de var sin gamla 'soplimme' (kvast) med sig och en gammal kokare. Så levde de pajas med de andra omkr. elden. Åt alla håll man såg lyste 'påskevarmer'. 'Påskekäringarna' kom och klippte fåren om påsk. Endera klippte de dem i huvudet eller också fläckar på bo- gen. Vad de ville med det vet jag inte, men för att de inte skulle ta sig in i fähuset sattes ett tjärkors på dörren. De trodde, att 'den onde' var i påskkäringarna å han och hans anhang kunde inte göra något vid det man ha- de korset på.