Transkriberad uppteckning

Kristi himmelsfärdsdag 'körde de medda'. Kreatu- ren släpptes ut för första gången på året. Det var en stor högtid den dagen. Vi hade s.k. 'sommarföks' i haget här vid gården och dit kördes de den dagen. Då fick man se vem som hade den starkaste kon. För det blev alltid så, att de togo tag med varandra. Bå- de gamla och unga från gårdarna voro med vid 'föksa' den dagen. Och då hade de stort kalas där. I detta grannlaget var det ett 8-tal bönder, som hade sina föks bredvid varandra och i samma hag. Björka, Kallerud, Tornet, Backen, Högen, Bäcken och 'Jâle' ha- de sina 'föks' på samma ställe. Nu äro alla dessa föks rivna. Alla dessa 'körde medda' till 'sommar- föksen' på en och samma dag. Och då, var, som sagt man ur huse och med kreaturen. De tämjdes ihop / När de då fått tagit några riktiga tag med varandra, så vallades de till skogen på bete. Det var efter middagen. Den dagen fick kvigorna namn. Man tog ungdjuret i svansen och slog det med ett rönnspö och sa- de namnet. Rosa skall du heta, till mig skall du lita, bjällkoa skall du följa, och varg skall du sky. 'Hôlingarna' voro med och fick stort kalas. En 'hô- ling' från varje gård. 'Hôlingarna' följde kreaturen i skogen. En 'hôling' från varje gård i byalaget. De följdes åt till skogen och voro i följe hem på kvällen. Kreaturen fingo stå i 'sommarföksen' över natten och dit gick kvinnfolken o mjölkade morgon och kväll. Om 'hôlingarna' inte voro i sällskap på morgonen, så brukade de, som kommit förväg invänta de an- dra. Och då blåste den eller de som kommit först i lur, så att de andra kunde komma rätt. Så sva- rade de varandra. Hôlingarna hade 'rönnlurar.' / Den var gjord av rönnbark. Somliga hade 'bockhorn' att blåsa i. Luren användes för att varsko varandra om fara var å färde eller för att ge signaler till varandra och tala om var de fanns, men den användes också för att skrämma varg och björn. Morfar hade varit med på den tid, då det fanns en hop varg och björn i sko- garna, å han hade skrämt vargarna med luren. De 'lillade' till varandra.