Man skulle inte ta ut lysning i advent. Det blev dåligt äktenskap om lysning uttogs då. Jag mins att ett par av gästerna tog den tomma grötgrytan ur spisen och skyndade upp på ett tak med den och satte sig till att skrapa den. De andra gästerna och brudfolket med följde efter och kastade på dem. Ju mer de kastade på taket desto bättre skulle det bli för brudparet. Det blev ett bra äktenskap då. Man gjorde så för att brudparet skulle bli lyckligt. De gästerna som stannade kvar över natten fick ligga på golvet i 'syskonbädd'. Kvinnor och män, gifta och ogifta, barn och äldre låg om varandra. Och det blev dålig sömn den natten. Någon hittade på något lustigt. Och när alla hade lagt sig, kom brudgummen och bjöd på brännvin. Den supen kallades 'lôppesup'. Både / män och kvinnor skulle ha den. De förde skämt vid bäddningen av brudsängen. De kunde lägga ett helt fång ved under lakanet, ett grytlock el. dyl. På natten var någon framme och passade på att gömma skorna. De tog en från bruden och en från brud- gummen, så blandades de i hop med gästernas skor, och då blev det en villervalla och skratt innan var och en fick sitt.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
