Transkriberad uppteckning

'Frôstknöler' smörjdes med svingalla för att de skulle bli bra. 'Blogkuler' gick inte an att ta bort, för tog man bort dem, så blev det döden. 'Förstoppning' kurerades med sådant damm man fick i rykt- borsten på hästar. Man skall ta litet av det i kaffe, mjölk eller vatten. Mot 'diaré' skulle man ta potatismjöl el brännvin. Tanvärken skar de bort. Det står en lönn vid prästgår- den som utnyttjats för sådana ändamål. Den har det va- rit mycket borrat i. De tog en träpinne och gjorde tre täl- jande i den med en kniv, som känglingen gick ut genom skaftet på. Så skulle den pinnen stickas in i ett hål som borrats i lönnen, så skulle hålet tilltäppas med en askpinne (av askträd). Eller jag hörde, att de även / brukat så, att de gjorde tre täljande i en askpinne, gick till lönnen med den och grävde ned den under någon rot av lönnen. De grävde så att de kom till en fyrkantig sten och under den stenen lade de pinnen och tandvärken. Så gjorde de av med andra sjukdomar där också. Den som ha- de 'gekt' el. 'rematisk' (reumatisk värk) tog en stic- ka av askträ och gned det sjuka stället med, se'n bar han den stickan till lönnen och grävde ned den bredvid stammen eller under roten. Mot 'frôssa' kokade de 'skälvgräs' och smörjde sig med samt drack av vattnet. Mot 'gulsot' drack de av sin egen urin. Jag såg med egna ögon kvinnor, som gav barnen att dricka av sin egen urin, för att de inte skulle få 'gulsot'. Det var flic- kebarn, som kurerades på det sättet. Så var det en sjukdom de kallade 'trôsk'. Tungan o läpparna blevo vita. Jag vill minnas att det bara var barnen som var utsatt för den sjukdomen. Mot den sjukdomen skulle de också dricka eget urin. 'Bläkster' kom ur luften eller vattnet. Jag såg två / fruntimmer som hade fått sådant 'utslag' på krop- pen. De gick till smijebälgen med en skål vatten och blåste i det med bälgen, sedan tvättade de krop- pen med det vattnet. 'Solorm'. De använde ett slags bläck att smörja på den. Så var det 'ormebete' och 'ormbet'. Då skulle man bin- da ihop en liten vidja till en ring och låta en först- född mansperson 'pessa' över eller genom ringen och så skulle den ringen läggas på det onda. Vi hade en sjuk barnunge en gång. Det var en kä- ring, som sade att ungen var förtrollad och hon vil- le att vi skulle låta stöpa över honom. Vi tyckte ju att vi kunde låta henne göra det, så att han skulle bli bra. Men han dog allt ett par månader därefter. Hon använde en 'stöpslev', som hon hade bly eller tenn i. Jag vet inte vad det var, och så 'stöpte' hon i en vattenskål, som hölls över barnets huvud. Det blev så många konstiga figu- rer i vattnet. Käringen såg både troll och allt ont i vattnet och hon mumlade över det. Och när vi talade / vid henne sedan barnet 'dött', så sade hon, att det var en 'sjukdom te döss'. Och sådana sjukdomar var ingenting att göra åt. Somliga människor 'koppa' sig flera gånger om året, för att de skulle bli av med 'det onda blodet'. Mot 'finnar' skulle de tvätta ansiktet med urin.