Transkriberad uppteckning

Ortens benämningar på skogsväsen: 'Skogsbusen'. Det skulle vara en stor stygg 'buse' i skogen. Barnen skrämdes för den. När de ville skrämma barnen från en plats, så sade de att 'busen' var där. Det skulle vara nå- got riktigt fult och ont väsen. Det dundrade och braka- de i skogen, när 'busen' kom. En gammal gubbe från Bön hade mött honom i skogen. Och han sade, att den 'busen' var så lång som två karlar och hade eld rött skägg och hår. Ortens benämningar på kvinnliga skogsväsen: 'Skog- råa; råa'. Den for omkring i skogen som ett 'torrt skinn'. Rätt som man såg henne på det ena stället så kunde hon i samma handvändning vara på ett annat. Hon kunde förvilla folk och förvända synen. Det kommer jag väl i håg så många gånger jag hörde de talade om / att 'skogråa' hade varit framme och 'förvänt synen' på dem, så att de inte kände igen var de voro. Det var en gubbe som var ute i skogen och jagade. Han hade ställt från sig bössan vid ett träd. När han kom att se åt trädet till, fick han se ett fruntimmer, som stod och strök på bössan med handen. Han för- stod att det var 'skogråa' och bad att han skulle få god tur till jakt, så lade han en fin knapp på bac- ken. Och det fanns inte djur än han fällde med bös- san efter den dagen. Om en nämnde Guds namn, så blev man kvitt henne.