Transkriberad uppteckning

När jag var barn minns jag att många stod och tittade på ett ljus, som lyste på Kalserudgärdet. Det där är en "löktgôbbe", sade en av karlarna. Så mins jag att de sade att den gubben fick stå och lysa på den platsen i all tid. Det var en för- dömd, som fick stå och lysa över en skatt. Lju- set stod alldeles stilla. Vi stod länge och såg ljuset. Men det ändrade sig inte.