Transkriberad uppteckning

Den gamla platsen för ungdomens festligheter har varit Sponhögen å gården Sparsnäs. Dit hade de gått på påskkvällen och tänt påskbrasa och dit hade de gått på midsommarkvällen. Knappt någon annan stans i socknen har de rest "majstång". Tre gånger var jag med och reste majstången där i min ungdom. Under hela min levnadstid har det varit dansbana där. Ja numera är ju danserna flyttade till Skyttepaviljongen i Nolby. En hel hop hjälptes åt att kläda stången. Det var dräng- ar och pigor bondflickor och bondpojkar i gemen. Det rådde ingen skillnad den tiden. Det var en vanlig slät stång. Inga kvistar lämna- des kvar. Intet särskilt träslag. Stången kläddes med löv och blommor. Kransar på korset. / Alla sorters löv man kunde få fatt på användes. Och övervägande björk och blommor plockades på åkrar- na och skogsbackarna. Ingen särskild betydelse med blommorna. Stången var virad i spiral med löv. Äggskal eller dylikt förekom inte. Men hela band av färgat papper hängdes i kransarna och utmed stång- en. Det var gult, blått, grönt och vitt papper. En löv- ruska i toppen. En bit nedanför toppen spikades ett kors som kläddes lik stången. Och under det kor- set hängdes kransar. En stor krans i mitten och ett par på vardera sidan om den. Inga särskilda bruk vid resandet och inte heller vid fällandet. Hon brukade visst få stå kvar hela året eller till nästa midsommar. Resandet sköttes av de som kommit tillstädes. Den fästes i marken. man grävde en grop och satte ned den i. Invid stången på ett upphöjt skrank satt spelemännen. Man dansade på dansbanan men lekte kring stången. Den folkliga benämningen på majstången i orten: / 'Majstång'. Annat namn inte känt. I övrigt firades midsommar med att man klädde stugan med löv, satte lövruskor utanför vid trap- pen, tog in blommor. På midsommarnatten skulle man gå på andras åk- rar och ta daggen i ett lakan. Daggen skulle man ge åt kreaturen för att de skulle bli tjocka och feta.