Transkriberad uppteckning
27/7 Sjusovaredagen. De båda allmänt kända märkena finnas också här: regn i sju veckor om det regnar den dagen; och envar, som försover sig då, blir sömnig och dåsig hela året. 29/7 Olof Olsmässa. Olsmässekroken var i äldre tider en svår period att genomkämpa. Den gamla grödan var uppäten säd fanns inte att få köpa, även om man hade pengar och i många fattiga hem saknades just denna nödvändighetsva- ra. Det blev brödbrist, och man måste taga till den nya råg- skörden, så snart som möjligt, ofta på själva Olsmässedan. När man då hörde präglarna dunka på ett och annan ställe, så sa man nog lite försmädligt: "Nu börja hungerklockorna gå." På många ställen skämdes man att ringa i de klockorna / och tillkännagiva för hela bygden, hur fattigt man hade det. Man dankade nekerna mot logbalken och torkade den så erhållna rågen i solen. Säden breddes ut i tunt lager på ett lakan e.d., vilket pla cerats på ett vagnhäcksflak. 10/8 Larsmässe. Två ting utmärkte Larsmässan. Då skulle den nya potatisen vara så långt kommen, att man kunde börja ta av den. Det var en högtid. Då stod den stora Larsmässemarknaden i Göte- borg, linnemarknaden. Dit skulle hela Nordhallands befolkning, åtminstone far och mor i varenda stuga. Mycket lin odlades och bearbetades i Halland, och nu gällde det att på Larsmässemarknaden omsätta årets viktigaste arbete i pengar. Det var hallandbon- dens viktigaste möjlighet att skaffa lite kontanter, Hallänningarna sålde aldrig sin linneväv till grossörer. De stodo själva på torget och kommersa- / de direkt med stadens fruar. 29/9. Megelsmässe. Då vankades skördegröten (hulvagrödan). Det fanns en och annan gård, där denna högtidsrätt avåts omedelbart efter skördens avslutande. Men i regeln väntade man med det tills Megelsmässeafton. Då blev det också gärna lite dans efteråt för ungdomen. Det har också varit sed här, att eldar tändes på den aftonen, men numera är det nästan glömt. 16/10 Gallus. Gallus var en av märkesdagarna, men jag kan inte erinra mig, vad det var. 30/11 Anders När Anders braskar ska julen slaska. Och tvärtom.