Transkriberad uppteckning

Med uttrycket "i grevens tid" menas i sista ögonblicket. Ex. "nu kom du i grevens tid", d. v. s. i sista ögonblicket Dygnet Uttryck för hela dagen: dan i änne, "Han ä kár hela dán". Man indelade dagen i "ökt" fordomdags. Man talade t. ex. om môraökta å "àf- taökta, el. kvällsökta. Man brukade vanligen beräkna tiden mellan vissa måltider, som emellan frukost och mid- dag, middag och kväll. "Kvällsvàt". Härmed menas den tid på dyg- net då solen lämnat oss. Det blev vat då. Alla tomtar och spöken kom fram. / Man skulle hålla sig så tyst som möj- ligt. Det gick inte an att bullra eller väsnas efter solen gick ned, ty då blev det buller hela natten. Så skulle man ak- ta sig att man inte kom ut för såda- na väsen efter den tiden. Uttryck för gryningen: dàgbräkking. Just vid den tiden försvann allt som hörde till Lucifers släkte. De kunde inte tå- la solen. Om någon blivit sittande fast någonstädes, så blev han löst då. De kunde inte hålla honom läng- re. Kväll (kväl). Beteckning för skymningen: kvällning, sömming. I forna tider, då man inte hade så gott om lyse, brukade man sitta i mörkret en stund på kvällen för att man skulle slippa offra så mycket ljus. En sådan stund kallades sömming. / "Sette e stönn i skômraske." Högsta natten: hökste nátta. Mellan kl. 11 och 12 var d. s. k. "spöktimmen". Då voro alla spöken ute. Gengångare brukade vara uppe den tiden och särskilt på tolvslaget. Om man var ute den ti- den skulle man läsa "Fader vår". Då slapp man att se något "styggt". I forna tider brukade de, som inte hade ur "rätta sig efter solen". De satte en spik på fönsterhyllan eller gjorde en skåra. Kl. 12 på dagen föll skuggan på skå- ran. Veckan och månaden. Benämning på den som förlorat rätta dagen: vèkkvilsen, vèkkvill. Onsdagskvällen brukade nämnas som "lelle gùsilôvskväl" och lördagskväl- len som gùselôvskväl. Dessa kväl- lar brukade pojkarna besöka / flickorna. Särskilda namn på vissa veckor: döm- melvèkka, pèssvèkka el. kvènfôlkvèk- ka, minskevèkka. Namn på en vec- ka i vilken en betydelsefull marknad hölls: màtensvèkka, veckan före påsk: dömmelvèkka el. påskvèkka, veckan före pingst: pingstavèkka, veckan före midsommar: mèsômesvèkka, veckan före Lucia: lùssevèkka, veckan före jul: jùlvekka. Månadernas namn: Jùlmåne: den månaden i vilken julen infaller, slàktmåne: no- vember månad, rötmåne i slutet på juli, och början på augusti. Den må- naden har ansetts som ohälsosam. Den kom med allehanda sjukdomar. Det var bra att "röta linet" i den månaden. Året. Man har sagt åsgris om årsgammal gris, / åsfôl om årsgammal häst el. vinter onge och tväggvintring om ett två år gam- malt kreatur. Årsindelning utan uppenbart samband med den kristna kalendern. Man har sagt på det och det vintertàle o. det och det sômmertàle. Därmed har man menat det el. det året. Man har ansett att vintern börjat i och med november. Sommaren ansågs börja 1 maj. Midsommar ("mèsômmer"). Den natten höll man mèsômmesvàke. Ungdomen samlades till någon plats och dansade och hade roligt kring majstången. Tidsperioder, vilkas namn ansluta sig till marknaderna: kàllstamàten, tiden för mark- naden i Karlstad. Den kristna kalendern. Andersdagen /30/11. Om det blev vinter den dagen / så skulle man få blött och töväder de första juldagarna. Skottdagen har man skämtat mycket om. Då har det stått kvinnorna fritt att fria till vem de önskade. Kvällen till skottdagen har man också brukat ha s. k. "skottårsbal".