Transkriberad uppteckning

Små yviga buskar, som inte "hade någon vidare växt har man brukat kalla för "mar- buskar." Knotiga och kvistiga träd ha kal- lats för "marträd." Ex. "margran," "martall," "marbjörk." Sådana träd, som tilldelats dylikt namn, hade av en eller annan orsak hindrats i växten. Veden man fick ur sådana träd kallades "marved" (detsamma som "tjurved" el. "tjur" el. "tane"). Kvistar, som voro täta eller de sågo ut som en stor boll el. dyl. kallades "marbo" el. "markvistar." Sådana brukade de ta att ha i stallet över hästen, att inte "ma- ran skulle ri" honom. - Om en elak kvinna hade man benämningen "mara". / Och om en kvinna som gick med ovårdat hår eller i övrigt var ovårdad, sade man, att hon var som en mara. Om en människa plå- gades av ett eller annat, sade man att "dä låg som e mare över." Om man hade slitsamt sade man att man hade "marit." "Vet inte vad maran kunde vara men hon lade sig på bröstet och ville kvä- va ihjäl en." Om man hade en tänd- sticksbunt bredvid sig och kunde få såpass kraft att man kunde rita eld på en tändsticka, så försvann hon."