Transkriberad uppteckning

För mej ha' dä ente spöka nå'n gång. En gång va' allt lite konstigt förstås. Ja tycker dä ä konstigt än i da. Ja kom å for hem ifrå Fredrikshall å när ja kom i hall- backen (utför backen) mett för Ide körka ramla bägge skäkene i backen. Dä konstigaste töckte ja va' dä att slä'n* tvarstanna i backen utför. Dä va' fint före å enget inunder medarne heller som bromsa. Hästen ble ståenes alldeles stilla. Att han såg nå't dä begrep ja för han var rädd. När ja väl hade spänt i skäkene så ble fart på hästen ska' ja säga. Ja har aldri åkt så fort i all mi ti som den gången. *)SLÄDEN)