Transkriberad uppteckning

Inkomsterna voro fordom knappa, och för att skaffa sig sådana var man ofta sysselsatt med kolning i skogarna. Senhösten var vanligen den tid man använde till sådant arbete. För att förebygga eventuellt uppstående skogseld från milorna samt tillse, att dessa ej slocknade, utan kolet blev tillräckligt bränt men ej heller förbränt, måste man / turas om att vakta milorna om nätterna. Därvid voro även bar- nen ofta behjälpliga. Omkring platsen där kolningen tillgick blev skogen ofta hårt åtgången. Men det var dock merendels grövre virke, som an- vändes. När kolet var färdigt, avyttra- des detsamma till smederna i orten, och om dessa ej kunde inköpa hela förrådet, körde man det överblivna till närmas- te samhälle under vintern och sålde detsamma. Förtjänsterna voro förr ganska små, vanligen endast 12 skilling pr dagsverke. Därför måste också den största sparsamhet iakttagas. Men man hade ej heller / så stora behov då. Några slant- ar måste man ju ha även då, såsom för inköp av kaffe, socker, jäst, tobak m.m.