Transkriberad uppteckning

Barn, som födas en söndag eller en torsdag (söndagsbarn, torsdagsbarn), komma att "bli i syne". Om ett barn födes med segerhuva, så är det ett gott märke för det barnet. Men segerhuvan skall tillvaratagas och förvaras, annars slår det inte in. Det hör barnmorskan till att se upp med det, och det vet också alla barnmorskor om. Min ene son föddes med segerhuva. Men den blev för- störd då vid födelsen. Där var ingen barnmorska närvarande. Vi hade så långt till nån sådan. Och där fanns ingen annan, som hade förstånd att ta vara på segerhuvan. Den pojken dog också ung. Så länge barnet är odöpt skall en ha eld i badvatt- net. Men det är särskilt viktigt med vattnet till det första badet. / Dörren skulle vara stängd, när barnet badades, åtmin- stone så länge ungen var heden, men det skadade inte sen heller. Annars kunde en främmande råka till att komma in och få se barnet naket. Och det är farligt, för då får barnet skiver (ɧịʋər). (Hur visst slag av skiver botas; se Barnsjukdomar). Ljus måste vara tänt varenda natt, så länge barnet var odöpt. Annars kunde barnet bli bortbytt av trollen. Då la de ett av sina barn i stället: bortbyting. För trollen ville rysligt gärna deras ungar skulle få vara hos människor. Varför de voro så angelägna om det, vet jag inte. Det kunde till och med hända, att trollen la sitt barn hos någon kvinna, om de så inte lyckades ta människobarnet. Sä länge barnet är odöpt måste man också ha något eggjärn i vaggan hos barnet; annars kan trollen byta bort det. / Där det är småbarn blir det alltid mycken tvätt. Men en får komma ihåg, att desse små barnkläderna inte få hänga ute över natten. En måste ta in dem på kvällen antingen de äro torra eller inte. Annars blir barnet sjukt. Det är trollen, som ha nåt trolltyg för sig med kläderna. Det går heller inte an att tvätta barnkläder i rinnande vatten. Vid en källa, det går, men inte i en bäck. Barnet blir sjukt. Mitt första barn var besvärligt och skrikigt. Det skulle min svärmor bota. En gång när jag hade badat barnet tog hon eldbränder och körde ned i badvattnet. Det skrek och pep och levde i bränderna, förstås, när hon stack dem i vattnet. Då gick de onde andarna sin väg, sa hon. Åja, ungen blev kry och snäll med tiden, men inte tror jag, det berodde på eldbränderna. / Det första badvattnet fick inte slås ut under bar himmel. Det skulle slås på fåratallen (ƒàrɑtɑlən). (Fåratalle, den ihoptrampade gödseln i fårkätten). Det nyfödda barnet skulle så snart som möjligt var få med sina små händer gripa i olika slags verktyg Var det en pojk, skulle han ta i yxa, såg, prägel och såna saker, och var det en däka, skulle en låta henne ta i sax och visp och kärna och karda och sådant där. Så skulle barnen få lätt vid att arbeta och bli vaina om sig och skötsamma. (Vaina (ʋὰḭṉa), sparsamma, rädda om sina ägodelar, sådana att de gärna ville samla till sig.) På ett ställe hade de fått ett barn. Modern var redan så pass, att hon var uppe och hjälpte till. Då såg hon, att det kom en rännekäring, och den ville hon inte skulle se hennes barn, för det var inte döpt. Så la hon barnet på ett ställe, där käringen inte skulle få syn på det, och / fick tag i den store katten och bäddade ner den i vaggan. Käringen kom in och skulle naturligtvis genast förstöra't med att skräppa med barnet. Hon gick fram till vaggan och sa på vägen: "Dä va ett litet ubegripelit vackert barn. Han ä så liker far sin." "Men vem i Jesse namn ä hans far", skrek ho te, när katten for i ansiktet på henne och rev och fräste.