Transkriberad uppteckning

Efter Lusse börja di å stöka till med brygd och bak å slakt. Varje bonde slakta för det minsta en gris å ko eller oxe, å det suglet skulle räcka året om. Julafton. Julveden högg di la vecka före julvec- ka. Julafta kanske di laga till blossa som di skulle ha då di gick till ottesång. - Granar högg di ju å sät- te vid inkörsporten. Å julgranar, en eller två, skulle di ha inne. Julgran har di haft i min tid. Julakronor hade di, knutna i hörnena med granna band. Di klippte av fyra halmstrån (omkring tre dm) å trädde ihop till en fyrkant. Sedan sattes §Det var både små band å garnändar di hade i julkronan.§ fyra uppåt å fyr å nedåt som sluta i en spets. En havrekärve sattes upp åt fåglarna. Di som inte satte upp så blev ansedda för snåla. Så där på e.m. mot kvällen doppa di i grytan. Det kunde la vara både hårt å lent bröd. - Di baka / ju till jul så det räckte till våren. Av julabröt skul- le di alltid gömma en eller två kakor å äta första maj eller första dan di börja våren. Så skulle kreaturen ha hö allihop. Bada brukte di ju på en del ställen, allrahelst barna. I forntiden hade di ju Tygbonader om jul. Å alla sparlakan skulle vara stärkta å rena, å likaså gardiner. - Å julosten skulle stå på bor- det under högtiden å stånka ock. - Di bar in halmen på kvällen. Den skulle vara så fint tillgjord. - Julbrasan, till den skulle di ha den bästa ven som inte spraka, ask eller björk eller bok eller ek. Tände gjorde la far själv. Det var på kväl- len. Varje barn skulle ha sin hög med alla sorters kager. Di skulle spara den till Knut. Då gjorde di ju kalas på sina julkager. På kvällen hade di soppa å gröt å grishuvut på fatet med äpple i mun å en strut i örat. Di hade la en blomma i den eller ett rött band. Då skulle / alla äta på en gång. Husfadern skar både brödet å sug- let. Di skulle äta smörgås å ost. Julosten skulle di känna på först.- Om det fanns skulle di ha äpplen å nötter. - Di hade ju en mandel i gröten. Den som fick den skulle ha lyckan med sig. Den som fick den först skulle bli först gift. Di rimmade till gröten. t.ex. "Denna gröten är kokt i en gryta å inte i en spann. Du ska inte ta mer i skea än du orkar i lann." "Denna grötenär kokt i en gryta å inte på botäl- jer. Jag kan rimma både för herrar å mamseller." Gröten var av risgryn.Di tog la bort allt det andra när som bröt å grishuvut, å osten skulle stå på bort. Om någon gick ut när di satt vidbordet å åt skul- le di kunna se vem som skulle dö under året / för den var huvudlös-. - Di trodde ju på spöken å sånt å då var di ute. Blossen var huggda under sommaren av tjäre- fur som splittrades. Alla di blossa la di på en äng utanför kyrkan å di brann hela ottesången. På julafton red julbocken omkring. Han hade en vrängd skinnpäls å bockahorn på mössa eller hatten. Han hade av hör (lin) gjort skägg å ragg. Om han ba om pengar eller sånt vet jag inte. Han skulle la dela ut julklappa. Om sola skiner juladan så pass som rytta- ren kan sadla hästen, skulle det bli ett gott år. Å inte gick di åt lagårn till kreaturen annat än gav dem vatten å dricka. Di hyfsa inte eller hov ut gödseln på juledan, utan det var en del ungdomar som gick från den ene gårn å till den andre å "tog môgebullen". När di hade môgat gick di till fönstret å sjongde: "Ja môgebullen har vi tatt, men ingen sup har vi fått / Far han sitter på kista, å kallar upp det sista". Å så på di ställa som di inte fick nåt eller det var en ful bonde tog di å hävde in gödseln i stäl- let för di hävde ut den, sela korna å gav grisera halm, å såna där puts gjorde di. "Trettondedag jul kör julen ut", var ett gammalt ordspråk. Några pojkar gick ikring Knutadan å sa: "Vi ska sopa ut jula," men di gick bara för att di skulle få traktat. Det kan la hända di va utklädda. De hade spel med sig, å var det flickor ställde di till dans. Di störste bondbröllop skulle stå mellan jul å nyår.