Transkriberad uppteckning

Förberedelser. En och två dar före julafton skulle di baka. Det skulle va vanlika kaker och två sorters limper och så vörterbrö. Kakene det var sammalet rågmjöl, men till limpene sikta di mjölet. Så skulle di brygga till jul. En del gjorde svagdricka, di brygga på malt och hade humle till. En del brygga enebärsdricka. Julljusen skulle också stöpas i julevecka. Di hade en stöpekerna, en speta med två eller tre vekar på, och så i kerna ljummet vatten inunder och talgen ovanpå. Det skulle va talgljus till alle högtiderna. Uta speta di stecker. Julafton. Om julafton skulle man sluta arbetet på middan. Di ringde in helgen klockan tolv i kyrkene. Sen fick ingen uträtta nåt. Fågelneker satte di upp eftersom di hade råd till. Hemma var det alltid två. Och så skulle mor alltid ha en liten låda mitteför det frammare fönstret som skulle strös med ren havre. Nekerna skulle va uppe till klockan tolv. Man tog en gran i skogen och den skulle kvistas av förnärsom en krans under neka. Neka fick sitta så länge ho hängde ihop. Doppa i grytan skulle di göra allihop. Det skulle vara innan det var nerskymt. Allt såglet för julhelgen skulle kokas först på julafton. Sen när di hade koka det så blev / upphöst och insatt i ett skåp. Sen skulle gröten på. - När di doppa i gryta så skulle det vara kaka. Annars hade di tunnbrö det mesta. Kreaturen. Om julekväll skulle kräka ha utav alle sorters mat. Och så skulle en säga till dom: Ät och må väl, i kväll är den välsignade julekväll. Di skulle ha dreck också. Julhalm använde di aldri som jag hörde. Det skulle va granris på golvet. Di gick till skogen efter det finaste granris di kunde finna och hacka smått smått. Det skulle va gjort till klockan tolv. Julbrasan skulle inte få spraka eller sprätta. Därför fick det inte vart nån an ve än björkeve. Julklappar. Husbon skulle ge julklappar till dom som var i huset. På åtskilliga ställen gick di till grannarna och kasta in julklappar i smyg. Julhögarna. I botten på var julhög skulle det ligga en hel kaka med smör och re- ven ost. Sen var det en oklente kaka och så två limper. Den understa kakan var störst och sen var det mindre och mindre. Julhögarna skulle ligga till tjugonda Knut. (Vörterbröt som di baka på jul skulle inlåsas. Det fick inte röras förrän trettene kom.) Av julosten skulle di ha något kvar när våren kom. Då di börja och så skulle di ha en tredjedel eller en fjärndel av julosten igen, och då skulle det ätas upp. Halve grishuvet skulle också gömmas. Det skulle di ha när våren börja. Men det var noga att di / hade bägge örene, så di måste gömma örat från det andra halva huvet med. Julaftons kvällsvard. På julekväll hängde vi alltid nånting för fönstret, ett täcke eller nånting. Di räkna på ingen skulle titta in. Det skulle inte väre bra. På julekväll skulle di äta gröt, den skulle kokas på risgryn eller vetemjöl. En smörhåla skulle det vara mitt i gröten, och den sto i ett träfat mitt på bordet. Det skulle inte vara någon sugel- vara, utan di hade smör och brö till grötestänge. Rimma på gröten gjorde endel, men inte hos oss. - På julbordet skulle det vara ett ljus för var och en. Det var bara mennas vi åt. Sen fick di släcka så när som ett. Om en var död så skulle det vara ett ljus för den med. Om det inte var mer än ett halvt år sen han dog eller så. Julegoppan. Di skulle göra ett kors i spisen i askan om julekväll så inte julegoppa kom in. Det var en slags mara eller nånting. Hon kom rianes på en sopa eller raka. Var det nåt rört i aska på morgonen annat än korset, så hade julegoppa vart där och rört med sopa. Ett julljus skulle brinna hela natten. Ja, det tydde inte med ett ljus, utan di fick byta om flere gånger.