Transkriberad uppteckning

1. Skydd för mjölken. När kon hade mjölkat första gången (efter kalvningen), då våga di inte gå med mjölken bar ur lagårn, utan det skulle vara lock över. När di hade mjölk som di sålde eller skicka, så tände di eld i en sticka och höll över mjölken. Själva skören eller det som var rött på stickan och närmast lågen det fick falla i mjölken. Då skulle inte trollen kunna ta kraften ur'et. 2. Nöthår till spånad. Nöthår det tog di och blanne i blår. Ull hade di nästan inte rå te och ha i där. Det ble te binningsgarn, te strumper och vantar och täcken. 3. Skydd för kreaturen. Stål hade di te skydd mot maran. (Se särskild uppteckning: Maran.) Stål skulle va bra för stögge människor också. Om en granne ånka på det och det kräket och hade ont av'et. Bara di då satte stål över så gick det bra. Di talte om tanntugg, det var om en granne var missundsam så ble kräka sjuke. Di kunde modstule kräga. Men stål hjälpte. 4. Bin. Di gnidde allti kupene invändigt mä majgräs, då skulle bina trivas och stanna. Förste svärmen på året hette blomstersvärmen. Och när blomstersvärmen svärma, så / var det jungfrusvärmen. 5. Det var allt månge som var rädde för att låta folk gå in i lagårn. Vem som helst fick inte komma. Det kunde va farligt för kräka. 6. Vallgången. Den åttonde maj, då skulle kräka vare framfödde. Sen skulle di ha si föa ute. Di påsto, i Tostere förr i världen, där va en käring, hon tvätta kräka i krut och vatten när ho skulle släpp ut dom och köre dom åt skogen. Hölingarna hade långa alelura, di kunne va ett par meter. En tog två aleklam- par och grov mä ett skejärn. Sen reva di mä granrötter och strök på tjära så det skulle bli tätt när di la dom ihop. Herre Fader, va en kunne skråle mä dom. Det var te och skrämma varg och björn. Hundarna di hade bröthäls om halsen med taggar på till skydd mot vargen. Så hade di hästeskrammel. Det var en lång axel och som ett ställ utepå. Ett kugghjul mä djupe skårer och en sticka i bänne, som slog å den ene kuggen å i den andre. Det hade di framme på gårdane te å skrämme hästane, det gick store hästeflockar ute i skogane och di kom fram te gårdane ibland och gjorde mycke skada. Men di ble så rädde så bedrövele när di hörde en hästeskrammel. 7. Slakt. Om det kon nån och närma sej när di slakta, då ble di rasane. Det skulle inte vara bra. / Slakte griser, det skulle allti ske på ny, för ella ble di inga dryge i fläsket.