Transkriberad uppteckning

Sjukdomars uppkomst. Di kunde trolla sjukdom på folk, det hörde jag allt ibland. Här var en käring som satte sprättskita på en annan. Det var två kä- ringar och det var fiendskap emellan dom, och di glydde och disputera. Så sa den ena det, att jag ska göra nåt ve de, som ingen kan tro mig om, sa ho. Och den andra hon fick en sån sprättskita så gudsbedrövele. Och det var i Ryrs kyrka en söndag det var nattvards- gång. Det skedde just när hon var framme vid altaret, och det ble ju ett bedrövele elände. Di höll just på och reparera kyrkan då, den skulle vitlimmas. Och hon fick det till straff att hon fick bekosta mjölken till vitlimningen. Annat straff fick hon inte, för di visste ju att hon inte kunde hjälpa't. Di visste ju va den andra käringa hade sagt, så di räkna på att det var hon som hade satt sjukdomen på henne. Trollen kunde också göra folk sjuka. Di ble trollslagne eller letne. (Jfr samme meddelare Troll 5 sid 3.) Virvlevind kunde di också bli sjuke av. Om di kom i en virvelvind, så skulle det vara farligt för nån slags. Di kunde bli sjuke om di arbeta efter sol. Det hade di möt för se på månge ställen. (Jfr Troll 5 sid. 3.) / Botemedel. Åderlåtning det gagna di möt förr, särskilt mot ryggskott. Klockare Nilsson han gjorde sånt dära. Och en gubbe i Lerdal. Salt och brännvin det var bra för många sjukdomar. Här var en gubbe i Uvere (kartans Ulfverud, väster om Holmsjön), han gagna möt både brännvin och salt. Diverse sjukdomar. Gulsot. Till gulsot ska en ta antingen brandgult silke och hacka smått smått, eller ska de vara en slags gulakti måse eller slem som växer på gamle lagårdar på nordsidan. Det har di gagnat möt för gulsot, och jag tror inte läkare kan ta fram bättre läkemedel mot gulsot än det. En ska bara blanda i vatten eller nånting och dricka. Jag minns en gång här var en käring som hade gulsot. Jag gick själv till lagårn och skrapa av, och hon tog sig ett par dosi- sar. Men jag ska säga det ble inte långt te käringa ble bra då. På ett par dar så var hon frisk. Och hon hade ändå varit hos månge doktrar, och di kunde inget uträtta. Här är många som jag har botat med det. Jag har aldrig hört människa utan di har blett å mä't mäsamma om di begagnar det. Vårtor, det kunde di sätta bort. Jo då, på denne näven hade jag en tretti eller fyrti vårtor. Så var här en som heter Johannes, han är nu i Uddevalla, men han bodde i Holmen då. Han kom till mig och knöt en ulltrå, like månge knutar på trån som det var vårtor på näven. Och så gick han och la trån under en sten, och ettersom trån ruttna / så skulle vårtorna gå bort. Och jäggu gjorde di mä. Ormbett. Se samme meddelare: Övernaturlig förmåga: Fiken. Fallandesjuka. Se samme meddelare: Övernaturlig förmåga: Sparlösa.