De skulle gå och ställa sig i en korsväg mitt på en långfredag. Då vet man väl det är bittida så snön är kvar på marken. Då skall det kom- ma en vit orm. Om de kan få tag på honom - men det är inte lätt förstås - skall de lägga honom i en gryta och koka på honom, och den förste, som lyfter på locket och andas i sig ången, blir klok. De berättar, att det var en gumma, som fick tag på den vita ormen och hade honom i grytan. Hon sade åt flickan sin: "Nu får du inte röra grytan", men hon gjorde det ändå, medan gumman var åt lagår'n. Sedan gick flickan efter åt lagår'n. Rätt som hon stod där, sade hon: "Den där koa får en svartrosig kalv". Men då blev käringen vred och sade: "Nu har du tittat i grytan". Och flickan / talade om, hur många fönster det var på kungens hus med mera. Men käringen fick ingenting.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
