KORPSKRIFTEN

...
Meny

Djävulen

Berättare: Greta Samuelsson (f. 1859)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Det var ett supgille i en gård. Far min var med och en dräng som di hade. Det var dans ock- så. När det led på natten blev det slagsmål, för det var inte ovanligt på sådana tillställning- ar. I alla fall så kom husmor ut i rummet och svimma. Drängen som var med far, skulle lyfta upp henne. Mellan benen på de som slogs fick han se en svart, lurvig hund. Han hade en lång, eldröd tunga. Drängen blev rädd så han bad far hjälpa sig, så att de skulle få undan henne. Se'n bad dräng- en far följa med hem. Han sa aldrig ord efter vägen. Far förstod att det var något särskilt, så han sade heller ingenting. På morgonen talade drängen om det. Det / blev aldrig supgille eller dans på det stället mer, för det var själva "horn-Per" som var med den gången. Det var allmänt tal att djävulen kom och hämtade sådana som tog liv av sig. Och han hjälpte dem som tog liv av ett barn. Namn på djävulen: horngôbben, den stygge, horn-Per, den onda, fän, fången.

Socken Gåsborns
Landskap Värmland
Härad Färnebo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Djävulen

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //