Transkriberad uppteckning

På När var i gamla tider en ganska gudelig och from Sockne-Präst (man säger att det var professor Norrby?), som var så helig, att, när han reste från Närs kyrka till Lau att predika, han kunde hänga sin handskar på sol-strålarna (sol-branden, O. P:n G.); men att han engång, då han resande drifvit upp ett lam, som låg i vägen, på en tid förlorat denna helighetens förmåga. — Under sabbaths-friden på Lördags-qvällarna kunde han tydligt höra de himmelska klockorna ringa; men ingen annan syndig menniska kunde förnimma det, med mindre de fingo ställa sig på den helige mannens fötter. J. Wallin, Martebo. — L. O. K. [med blyerts]. [I marg.]: föresade sin död. O. P:n G. P. Barkvardi, sockne-prest i Rone, kunde höra de himmelska klockor en Lördags-qväll ringde qvälls-ringning, då han befallde sin piga stadna med sädes-lasset, det intet någon eller kräk heller skadades. Pigan, som ock gerna ville höra det, fick ställa sig på hans fötter, då hon fick höra det. P. Ronander, Rone. Denne Prest blef ihjälslagen af klock-kläppen som under ringning föll ner. P. Ronander o. O. P:n Gudings i Eke, f. 1809.